äventyr

 Struntade i förkylningen en stund och åkte och fikade med den här killen.
Sen gjorde vi en liten favorit i repris och åkte till Klocksberg igen, den här
gången med kikare. En solig dag som den här så ser man ända till Gävle!
 Vi stannade där rätt länge, på toppen av ett berg, och pratade om allt
och ingenting. Minnen. Vilka vi är och vart vi kommer ifrån. På ett
sätt som man bara kan prata på med någon som man
delat väldigt mycket med, under åren som gått.
 
 
 
 
Vänner är det finaste man har.
웃유
 
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback