Idag när jag vaknade så hade jag så himla ont i halsen, men förutom det så

var jag så himla lycklig. Morgonen var helt magisk och det gråa betongområdet

jag bor i glänste som av guld. Himlen var blå och utstrålade hopp,

och det finns nog ingenting som kan få mig på bra humör som en klarblå

vårhimmel kan. Den får mig att tänka på alla bra stunder jag har upplevt

under den, och då försvinner minsta lilla oro och ångest. Hela Stockholm var så

fantastiskt vacker idag. Däremot så blev halsontet mycket värre, så jag

gick hem tidigare från skolan och hann knappt innanför dörren innan jag

däckade i soffan, helt slut. Jag verkar ha åkt på en riktig dunderförkylning,

mår bara sämre och sämre för varje timme känns det som.